Alla inlägg under november 2008

Av Meya - 30 november 2008 19:10


Lite senare under kvällen tog Stormatte ut mig på en promenad. När vi kom in igen så gick den bekanta damen ut genom ytterdörren, och kom strax tillbaka in igen med något som luktade så härligt gott att jag aldrig varit med om maken !!! Hon bar på en påse med ett jättestort ben i som HON GAV TILL MIG ! WOW ! Jag tog genast hand om det - på bästa sätt. Lade mig på köksmattan och började tugga i mig märgbenet. 

Men så kommer Mellanmatte och tar benet, eller försöker ta det - så jag morrar varnade för det är MITT ! Då hör jag hennes arga röst "FY".

Jag blev snopen, jag ville ju bara tala om för henne att det var mitt. Men då hon försökte ta det igen så var jag tyst och bara lät henne lyfta upp det och ta det bort från mig. När jag inte morrade den gången så gav hon det tillbaka. Hon provade två gånger till, och jag lät det ske - jag fick det ju tillbaka igen. Sen tuggade jag ivrigt vidare.

Sen kommer Stormatte och ska ta benet, henne sa jag inget till. Jag visste att hon hade rätt att ta det så mycket hon ville. Jag fick det nästan genast tillbaka, samtidigt som hon vänligt sa "DUKTIG FLICKA" jag bara viftade på svansen, för jag visste ju inte vad jag gjort som fick henne att låta så vänlig. Men det spelar ju ingen roll. En vänlig ton känns ju alltid bra, så jag tuggade vidare - länge !

Sen plötsligt kom Storhusse och klappade mig, jag tror han tänkte ta benet, så jag morrade, vips så var Stormatte där och sa med sin arga röst :

"FY MEYA - VAD ÄR DET DÄR FÖR DUMHETER ! " Jag förstod inte riktigt varför hon lät arg, jag ville bara tala om för Storhusse att han inte fick ta mitt ben just nu. Men eftersom jag inte tycker om arg röst så lät jag Storhusse ta benet han också. Precis som de andra så lämnade han tillbaka det nästan på en gång, så allt var frid och fröjd.

Medan jag låg där och tuggade vidare så kom Lillhusse och klappade mig. Han är ju bara en valp så honom sa jag ingenting åt fast jag låg och åt på mitt smaskiga ben. Stormatte var där förstås, och sa återigen "DUKTIG FLICKA - RÄTT SÅ" men varför vet jag inte riktigt. Men det spelade ingen roll. Jag viftade bara på svansen och tyckte att jag hade det bra.

ANNONS
Av Meya - 30 november 2008 16:15


Idag medan jag låg och vilade efter dagens alla intryck, så ringde det på dörren ! Jag reste mig upp viftandes på svansen, för jag förstod att det kom någon ny att hälsa på. Plötsligt stod en lång tjej där med en massa spännande dofter runtomkring sig. Det luktade hund, katt, sött, och lite friskt också, bland annat. I ren glädje hoppade jag upp på henne för jag ville nosa och hälsa närmare. Då knuffade hon bara ner mig och ignorerade mig. Jag blev så paff att jag kom av mig och stod på golvet och bara tittade på henne. Då hälsade hon på mig ! Äntligen.

Sen kom Stormatte och sa att jag skulle flytta på mig så hon kom in. Jag vet ju inte vad det betyder, men eftersom Stormatte lät lite dämpad, så flyttade jag mig närmare henne och då klappade hon mig. Jag blev så glad så jag slängde mig på rygg och ville att hon skulle klia mig på magen. Det gjorde hon - och de var så mysigt.

Sen gick jag ut i köket och lade mig vid Mellanhusses fötter. Där kollade jag in Stormatte som sprang omkring med en massa härligt doftande saker på fat. De dukades in i vardagsrummet, på en alldeles lagom höjd för mig att sniffa på dem.

Men se det fick jag ju inte det förstod jag när Stormatte sa "MEYA - VAD GÖR DU ???!" med en väldigt bestämd röst. Så jag lade mig under bordet på vilket alla de där sakerna stod.

Sen ringde det på dörren igen och jag följde med när Stormatte öppnade. Då stod en dam som jag kände sedan tidigare där och jag måste ju hälsa på henne med. Hon luktade som vanligt av en massa blandade dofter. Bl a får, katt, häst, mat, hund två olika som jag lekt med förut när jag en kort tid fick bo hos henne, och en massa annat som jag kände igen. Kul tyckte jag.


ANNONS
Av Meya - 30 november 2008 13:35


Idag hade Stormatte en massa goda dofter i huset ! Jag hann inte ta in den ena förrän jag kände en ny !

Förklaringen var att hon hade stått och bakat hela dagen igår - nästan, och de dofterna satt kvar än, i mängder !

Medan jag stod där och bara sniffade så hörde jag kopplet rassla och masade mig mot ljudet för att se vad det var frågan om, men första bara en enda sniff till. Då stod Stormatte där med kopplet och tyckte visst att vi skulle gå ut ! Okidoki tänkte jag. Mer dofter fast av annat slag då !

Vi tog en sväng över på ett grönområde, och redan på långt avstånd hörde jag några andras jyckar snacka lågmält !

Jag spetsade öronen för att försöka fånga upp dem. Troligen hade inte Stormatte märkt dem ännu, men hon märkte att jag spetsade öronen, och jag märkte att hon blev mer uppmärksam ! Sen blev det tyst en stund innan jag så fick syn på en av de hundar jag hört.

Stormatte och jag såg hunden samtidigt, men inget hände och jag drog inte iväg heller. Sen hörde jag Stormatte och den andra matten byta några ord, och vips så fick den andra hunden komma fram till mig ! Åh vad spännade ! Han var gammal sa han, hade levt i många år och verkade väldigt vänlig sinnad.

Stormatte kallade honom "golden retriver" men jag vet inte vad det är så det spelar ingen roll. Hans matte och min matte stod och pratade en stund. Stormatte klappade honom också och det gjorde inte mig ngt.

Han själv undrade lite vem jag var medan vi nosade av varandra. Han var en gentleman och inte alls så påflugen som en del kan vara när man möter dem. Själv ville jag ju bara leka. Han själv sa att han inte orkade så mycket bus men att han tyckte det var roligt att träffa nya vänner. Efter en stund gick vi åt varsit håll med hälsning om att vi kanske ses fler gånger !

WOW det var ju lovande tyckte jag !


Av Meya - 29 november 2008 18:05


Idag var det ännu ett träningspass, och det här var jobbigt. I alla fall för mig !

Det var Stormatte som tog med mig ut "på en träningspromenad". Vi gick i en lång uppförsbacke och sen kom vi till en äng. En bit fram var där staket och på andra sidan det staketet - där såg jag ett helt gäng hundar. Jag skällde och drog mig mot dem, men då hörde jag Stormattes arga röst som  sa "NEJ" och samtidigt ett ryck i kopplet.

Jag kom av mig en kort stund men gjorde fler försök. Men varje gång jag försökte få lite fart på Stormatte och ta med henne till hundarna där borta - de lekte och skällde och verkade ha jätteroligt - så sa hon "NEJ" och ett ryck i kopplet. Till sist så satte jag mig ner och med spetsade öron försökte fånga in vartenda ord de andra hundarna sa ! Men eftersom jag inte ville höra Stormattes arga röst och få ryck i kopplet så väntade jag sittande, och då plötsligt sa matte "BRA -Duktig flicka" med en mycket vänligare röst, och inget ryck i kopplet. Det kändes mycket bättre.

Sen gick vi mot hundarna - och fast jag helst ville komma fram dit fortare så följde jag mattes tempo, även om jag tyckte hon gick ALLDELES FÖR SAKTA ! Men det var i alla fall bekvämare. Men vid ett tillfälle blev jag så uppspelt, för det lät som om de andra hundarna sa att jag skulle skynda mig och komma och leka, så jag drog iväg, troligen lite för fort för jag blev avbruten av Stormattes arga röst som sa "NEJ" och ett ryck i kopplet. Åhhh att det kunde vara så svårt. Men det var trevligare med en vänlig röst än en arg, så jag följde Stormatte fram till staketet och fick nosa på en av de andra hundarna.

Lite muttrig var han - hunden, men sen ville han helst leka, då ropade  någon (troligen hans matte) på honom, och han skyndade sig iväg med ett - Nej nu måste jag kila. Ses vi kanske igen ??? Kanske vi kan snacka lite mer då, men nu ska jag gå hem, matte ropar på mig - måste skynda ! See Ya !

Åh vad tråkigt. Jag som ville bekanta mig lite mer.


Av Meya - 28 november 2008 13:17


Imorse blev det en promenad med Mellanhusse innan han gick till skolan. Men den var inte så lång. Efter frukost tog jag en tupplur. Sen kom Stormatte och sa att vi "skulle gå ut". Jag vet inte vad det betyder, men eftersom hon tog mitt koppel så antog jag att det var dags för promenad så jag fick bråttom upp. Härligt tänkte jag ! Stormatte tog med mig på en lång promenad. Jag vet inte hur lång tid är men det var en av de längsta jag fått hittills och vi kom hem strax innan det var dags för mat igen. Men vad som skilde den här promenaden från andra var att Stormatte emellanåt sa till mig att sitta, sen gick hon en bit från mig så långt nu kopplet tillät, och jag skulle sitta kvar ! Första två gångerna ville jag följa med, då gick hon tillbaka till den plats där hon först hade satt mig och sa till mig att sitta igen, sen gick hon iväg igen.

Tredje gången satt jag kvar och Stormatte lät jätteglad, och kom tillbaka. Just då förstod jag inte helt och hållet varför, men det hade ju tydligen något med att sitta att göra. Sen gick vi en bit, innan hon gjorde om samma sak, och eftersom det är roligt när hon låter glad så satt jag kvar när hon gick. Det gjorde hon flera gånger och till sist så satte jag mig så snart hon stannade.

Men så plötsligt kom en hund till en bit bort och eftersom jag inte kände den, så ville jag skälla, men då sa Stormatte "fy" och lockade på mig och gick åt andra hållet.

Så jag kunde inte hälsa på den andra hunden, jag hade ju fullt upp att följa med Stormatte. För just nu var det roligare, sen luktade hennes fickor gott. Under resten av promenaden stannade Stormatte flera gånger och lät mig sitta kvar medan hon gick iväg en bit. En av gångerna gick hon längre bort än vanligt och släppte kopplet, men jag märkte det inte.

Jag blev så häpen så jag satt kvar och hann inte reagera förrän Stormatte var tillbaka bredvid mig. Då fick jag ngt jättegott - leverpastej sa Stormatte att det hette. Det spelade ju ingen roll. Vad som var viktigast var ju att det var så gott. Det här ville jag göra om fler gånger.

När vi kom hem var jag trött, och hungrig. Så det var härligt att få lite lunch i sig.


Av Meya - 27 november 2008 17:07


Stormatte hade stått och bakat (hette det tydligen) och det luktade så gott. Men jag hade inte fått smaka, trots att jag försökte se snäll och bedjande ut. Efter ett tag åkte Stormatte iväg, hon skulle "till jobbet" sa Storhusse. Men eftersom jag inte vet vem eller vad det betyder, så antog jag att hon snart skulle komma tillbaka. Men det dröjde.

Senare på kvällen kom det flera gäster och hälsade på. De satte sig vid bordet och fikade och åt av allt det goda som Stormatte hade bakat. Men jag fick inget, fast jag försökte se så bedjande ut som jag bara kunde. Men ingen brödsmula ramlade ner till mig, jo förresten, en, men så fort jag försökte ta den så sa Storhusse "NEJ Meya, LÅT BLI !"

Sent på kvällen - både Mellanhusse, Mellanmatte och Lillhusse hade gått och lagt sig - så kom Stormatte hem. Då tog hon med mig på en skön och alldeles lagom lång och lite spännande promenad.


Av Meya - 27 november 2008 14:37


Stormatte och Storhusse hade åkt iväg med bilen och jag var ensam hemma. Mellanmatte var visst "på jobbet" och Lillhusse och Mellanhusse var "i skolan". Ja inte för att jag vet vilka "skolan" och "jobbet" är, men jag visste att de inte var hemma i alla fall. Hur som helst så var dte bara jag, och marsvinen här.

Eftersom jag visste att marsvinen var i Mellanhusses rum igen (där de var första kvällen när jag kom - om du minns) så tänkte jag att det kunde vara kul och hälsa närmare på dem. Det hade jag ju inte hunnit ännu ! Så jag tog chansen.

Även om dörren var stängd så vet ju en annan hur man öppnar den. Det lärde jag mig hos min allra första familj när de stängde in mig vid ett par tillfällen. Så sagt och gjort - jag öppnade den. Marsvinen var ju jättespännande och de började springa runt i buren.

Min jaktlust vaknade och jag började springa jag med, men runt buren efter att han puttat ut den lite grand.

Plötsligt for ena sidan på marsvinsburen upp (fråga mig inte hur), och jag kom närmare. Ett marsvin kom ut. Sen minns jag inte så mycket hur resten gick till, jag var upptagen. Men plötsligt står stormatte i dörren och ser på mig med jättearga ögon. Dessutom låter hon arg, och skickar ut mig från rummet. Just som det var så roligt kom hon och förstörde det !

Sen tar hon på mig kopplet och placerar mig i samma rum som marsvinen, men så fort jag vill gå fram och fortsätta där jag slutade så rycker det i kopplet. Det gör att jag inte kommer fram till marsvinen, och till sist tappar jag intresset och ger upp. Då kommer kopplet av och jag skyndar mig mot buren igen.

Då hörs Stormattes arga röst igen så kommer Mellanmatte och hon låter orolig. Sen kommer Storhusse och han låter också orolig. Sist i raden kommer en människa jag känner sedan tidigare och hon var sträng mot mig, hon låter inte heller som vanligt.

Jag börjar känna mig väldigt olustig. Det här var ngt nytt. Men jag lyssnar när Stormatte säger till mig, och går ut från rummet till hallen, där jag helst sover, och lägger mig där.


Av Meya - 27 november 2008 10:32


Hittills har väl allt varit ok här hos den nya familjen, men idag var det inte det för mig. Mellanmatte och jag var ute på promenad när jag såg några hundar på avstånd. Eftersom jag inte kände dem så skällde jag för att höra om de kunde presentera mig. Sen morrade jag för de kunde inte vara trevliga för jag kände hur Mellanmatte blev så konstigt spänd. Det reagerar en ju på. När jag morrade så ryckte Mellanmatte i mitt koppel så det kändes i halsen, så jag sa aj, men hon lät arg på rösten och tittade på mig med arga ögon. Så jag vågade inte höra efter hur det egentligen var med de andra hundarna.

När jag bara gick jämte Mellanmatte efter den episoden, så klappade hon om mig och lät mycket trevligare på rösten. Det gillade jag. Men jag funderade lite på vad hon tänkte på strax innan.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se