Stormatte hade stått och bakat (hette det tydligen) och det luktade så gott. Men jag hade inte fått smaka, trots att jag försökte se snäll och bedjande ut. Efter ett tag åkte Stormatte iväg, hon skulle "till jobbet" sa Storhusse. Men eftersom jag inte vet vem eller vad det betyder, så antog jag att hon snart skulle komma tillbaka. Men det dröjde.

Senare på kvällen kom det flera gäster och hälsade på. De satte sig vid bordet och fikade och åt av allt det goda som Stormatte hade bakat. Men jag fick inget, fast jag försökte se så bedjande ut som jag bara kunde. Men ingen brödsmula ramlade ner till mig, jo förresten, en, men så fort jag försökte ta den så sa Storhusse "NEJ Meya, LÅT BLI !"

Sent på kvällen - både Mellanhusse, Mellanmatte och Lillhusse hade gått och lagt sig - så kom Stormatte hem. Då tog hon med mig på en skön och alldeles lagom lång och lite spännande promenad.

Stormatte och Storhusse hade åkt iväg med bilen och jag var ensam hemma. Mellanmatte var visst "på jobbet" och Lillhusse och Mellanhusse var "i skolan". Ja inte för att jag vet vilka "skolan" och "jobbet" är, men jag visste att de inte var hemma i alla fall. Hur som helst så var dte bara jag, och marsvinen här.

Eftersom jag visste att marsvinen var i Mellanhusses rum igen (där de var första kvällen när jag kom - om du minns) så tänkte jag att det kunde vara kul och hälsa närmare på dem. Det hade jag ju inte hunnit ännu ! Så jag tog chansen.

Även om dörren var stängd så vet ju en annan hur man öppnar den. Det lärde jag mig hos min allra första familj när de stängde in mig vid ett par tillfällen. Så sagt och gjort - jag öppnade den. Marsvinen var ju jättespännande och de började springa runt i buren.

Min jaktlust vaknade och jag började springa jag med, men runt buren efter att han puttat ut den lite grand.

Plötsligt for ena sidan på marsvinsburen upp (fråga mig inte hur), och jag kom närmare. Ett marsvin kom ut. Sen minns jag inte så mycket hur resten gick till, jag var upptagen. Men plötsligt står stormatte i dörren och ser på mig med jättearga ögon. Dessutom låter hon arg, och skickar ut mig från rummet. Just som det var så roligt kom hon och förstörde det !

Sen tar hon på mig kopplet och placerar mig i samma rum som marsvinen, men så fort jag vill gå fram och fortsätta där jag slutade så rycker det i kopplet. Det gör att jag inte kommer fram till marsvinen, och till sist tappar jag intresset och ger upp. Då kommer kopplet av och jag skyndar mig mot buren igen.

Då hörs Stormattes arga röst igen så kommer Mellanmatte och hon låter orolig. Sen kommer Storhusse och han låter också orolig. Sist i raden kommer en människa jag känner sedan tidigare och hon var sträng mot mig, hon låter inte heller som vanligt.

Jag börjar känna mig väldigt olustig. Det här var ngt nytt. Men jag lyssnar när Stormatte säger till mig, och går ut från rummet till hallen, där jag helst sover, och lägger mig där.

Hittills har väl allt varit ok här hos den nya familjen, men idag var det inte det för mig. Mellanmatte och jag var ute på promenad när jag såg några hundar på avstånd. Eftersom jag inte kände dem så skällde jag för att höra om de kunde presentera mig. Sen morrade jag för de kunde inte vara trevliga för jag kände hur Mellanmatte blev så konstigt spänd. Det reagerar en ju på. När jag morrade så ryckte Mellanmatte i mitt koppel så det kändes i halsen, så jag sa aj, men hon lät arg på rösten och tittade på mig med arga ögon. Så jag vågade inte höra efter hur det egentligen var med de andra hundarna.

När jag bara gick jämte Mellanmatte efter den episoden, så klappade hon om mig och lät mycket trevligare på rösten. Det gillade jag. Men jag funderade lite på vad hon tänkte på strax innan.